Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om friskolor, skolvalet, vem som ligger bakom initiativet och varför nästan varannan friskola riskerar att stängas – med siffror från Skolverket och Almega Utbildning.
Källor: Skolverket samt Almega Utbildning (Fakta om friskolor, Sweco- och Demoskopundersökningar).
Rädda min skola är en namninsamling och kampanj för att rädda fristående skolor från att stängas ned. Kampanjen drivs av ungdomar och samlar elever, föräldrar och andra som vill värna rätten att välja skola. Underskrifterna överlämnas till beslutsfattare för att visa att det finns ett brett stöd för att låta välfungerande skolor finnas kvar inför riksdagsvalet den 13 september 2026. Vem som helst kan skriva under på raddaminskola.se.
Initiativet startades av Kaj Marinov, tidigare riksordförande för Moderat Skolungdom. Han har rest runt till hundratals skolor i hela Sverige och pratat med elever om deras skolvardag. Kampanjen drivs av ungdomar som vill att elever och föräldrar även i framtiden ska ha rätten att välja skola själva. Den genomförs med stöd och hjälp från Almega Utbildning.
Du skriver under på raddaminskola.se genom att fylla i ditt för- och efternamn – det tar under en minut och är gratis. E-postadress är frivilligt och behövs bara om du vill ha uppdateringar om kampanjen. Dina uppgifter lagras säkert och visas aldrig offentligt.
Din underskrift visar beslutsfattarna att det finns ett brett stöd för att låta välfungerande skolor finnas kvar. Politiska förslag riskerar att tvinga nästan varannan friskola att stänga. Det handlar inte om abstrakta systemfrågor utan om elevers vardag: deras skola, lärare och klasskamrater. Ju fler som skriver under, desto tydligare blir signalen inför valet den 13 september 2026.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna har sagt att de vill förbjuda eller avveckla skolor som drivs som aktiebolag. Det gäller oavsett hur bra skolorna är, hur höga kunskapsresultaten är eller hur nöjda eleverna och föräldrarna är. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet vill att elever och föräldrar även i fortsättningen ska få välja skola själva.
Nästan varannan – 48 procent av friskolorna uppger att de skulle tvingas lägga ned om skolpengen sänks med sex procent. Det visar en undersökning som Sweco genomfört på uppdrag av Almega Utbildning. Endast 5 procent av de svarande uppger att de skulle kunna behålla dagens verksamhet och utbud. En nedläggningsvåg skulle beröra hundratusentals elever och närmare 50 000 personer som arbetar i friskolan.
Över 400 000 kronor försvinner från varje klassrum i fristående grundskolor – i genomsnitt fyra lärartjänster per skola. Det visar Almega Utbildnings analys av de statliga utredningarnas egna beräkningar. Detta trots att elever i fristående grundskolor redan i dag får cirka 11 000 kronor mindre per elev och år än elever i kommunala skolor. Resurser som i dag går till undervisning, specialpedagogik, trygghet och elevhälsa riskerar att raderas ut.
Nej – friskolornas genomsnittliga överskott är cirka tre procent, och det mesta återinvesteras i verksamheten. En friskola kan till skillnad från en kommunal skola inte gå med förlust, och måste visa en långsiktigt hållbar ekonomi för att få tillstånd av Skolinspektionen. De föreslagna neddragningarna är dubbelt så stora som hela sektorns genomsnittliga marginal – därför slår de direkt mot klassrummen, inte mot vinster.
En majoritet av föräldrarna, 71 procent, bedömer att ett vinstförbud skulle leda till färre skolor – och färre än hälften vill ha ett vinstförbud om det innebär att skolor tvingas stänga. Det visar en Demoskop-undersökning på uppdrag av Almega Utbildning. Om föräldrarna själva får välja prioriterar en klar majoritet valfrihet: 58 procent föredrar högre kvalitetskrav framför vinstförbud.
En friskola är en skola som drivs av en annan huvudman än kommun, region eller stat – till exempel en stiftelse, ett företag, en förening, ett kooperativ eller en privatperson.
Friskolor tar inte ut avgifter och väljer inte sina elever – det är alltid eleven och familjen som väljer skolan.
Över 417 000 barn och elever går i en fristående förskola eller skola – ungefär var femte elev i Sverige. Det finns cirka 4 200 fristående förskolor och skolor, ungefär en fjärdedel av landets alla skolor. Fristående grundskolor finns i 186 av landets 290 kommuner och fristående gymnasieskolor i 97 kommuner, enligt Almega Utbildnings sammanställning av Skolverkets officiella statistik.
Nej – 97 procent av huvudmännen som driver fristående skola har bara en eller två enheter. Ungefär var tredje fristående grundskola har färre än 100 elever. Det är i första hand dessa små, lokala skolor som riskerar att slås ut, eftersom de saknar en koncerns resurser och stödfunktioner.
Elever och föräldrar i hela landet – och friskolor har en högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor. 29 procent av eleverna i fristående grundskolor har utländsk bakgrund, jämfört med 27 procent i kommunala grundskolor, enligt Almega Utbildning. Skolvalet används av hundratusentals familjer varje år, och antalet friskoleelever har ökat år efter år trots en hård debatt.
Friskolor är överrepresenterade bland grundskolorna med bäst resultat när hänsyn tas till elevernas bakgrund, enligt Skolverkets SALSA-statistik. En högre andel av niondeklassarna i friskolor når kunskapskraven i alla ämnen, oavsett föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Föräldrar med barn i friskolor är också mer nöjda: 43 procent är mycket nöjda med kvaliteten i sitt barns skola, jämfört med 29 procent bland föräldrar med barn i kommunala skolor, enligt en Demoskop-undersökning på uppdrag av Almega Utbildning.
Skolpeng är den ersättning per elev som följer med elevens skolval och finansierar utbildningen.
I praktiken är villkoren inte lika: elever i fristående grundskolor får i genomsnitt cirka 11 000 kronor mindre per elev och år än elever i kommunala skolor, enligt Sweco på uppdrag av Almega Utbildning.
Det fria skolvalet är elevers och föräldrars rätt att själva välja skola i stället för att tilldelas en utifrån bostadsadress.
Skolvalet används av hundratusentals familjer varje år och har brett stöd. Utan fristående alternativ blir skolvalet i praktiken en rättighet bara för den som har råd att flytta till rätt adress.
Skolverket (officiell statistik och SALSA); Almega Utbildning, Fakta om friskolor; Sweco-undersökning på uppdrag av Almega Utbildning; Demoskop-undersökning på uppdrag av Almega Utbildning; Almega Utbildnings analys av de statliga utredningarnas beräkningar (almegautbildning.se).
Gör som hundratals andra. Det tar under en minut.
Skriv under här →